27 Dresses

jag har ett erkännande att göra.
Jag är en sån jävla sucker när det gäller Romantiska komedier. De känns lite småtöntigt, men jag faller alltid tillbaka på samma ruta. Romantiska komedier. Romantiska komedier. Bara meningen får mig att rysa.. jag har verkligen försökt med allt annat.
 Det är som om man förälskar sig i en sorts glass men gör allt för att hitta en ny smak som är lite "coolare" Peace of cake är tillexempel mycket mer annorlunda och coolare än phishfood.
Men jag har verkligen försökt. Wallander, Almodovar, Vicky christina barcelona, 2012, Drama, thriller, Saw. Där har ni inte ens en bråkdel men jag klarar de inte, jag får andnöd.
Här har ni ett urval av mina favorit filmer: The holiday, 27 dresses, the proposal, på smällen, love actually, music and lyrics, 50 first dates.. ser ni sambandet? gärna häller jag upp min cola light eller cider i ett vinglas, kurar in mig i en filt och har de bra för mig själv.
Men hur intressant är det? men varför är det så? man vill så gärna vara intresserad av coola filmer, med franska skådespelare, kunna se djupet i något svenskt drama, men ja pallar inte!
Kan de ha att göra med att dessa romantiska komedier avslutas med ett lyckligt slut? 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0