Sönda;

så klart var jag tvungen att sitta uppe till över 00:00. Fast jag bara vill gå och lägga mej och sova hur länge som helst var ja tvungen att sitta och vänta in söndagen, jag skriver historia nu, Söndagen den 17/8-08. Min sista dag på Restaurangen, för evigt, lite vemodigt är det faktiskt, man har ju vart med om ett och annat, saker som ska tas här- och saker som inte ska tas här.... vart ska jag börja?
Så här mycket Pepsi Max som jag har druckit den här sommaren har ingen någonsin förbrukat, jag lovar!Att få bli kallad Turk minst en gång om dagen är inte helt fel, eller?massa nya människor, allt från gubbar som älskar -och hatar flickan med det fina håret, damer som dricker rött vin och vatten, en falcon tack!bråk bakom disken, scheman, pengar, komplimanger, söta pojkar, "du är lätt snyggast här, utan tvekan", hamburgare, nattpromenader, the, cigarettrök(tyvärr)tatueringar, skratt, gråt, hat, städning, betalning, att bränna sig på fingrarna, glada miner, minigolf, öl backar, och mycket annat, men mest av allt kommer jag sakna dom, Özkan, Mustafa, Pontus, Per, Malin, Stefan, Thomas, Roger, Nettan och Åke 

Det här är inte slutet, bara början.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0