ELLIS

Det började med att Frida satt och väntade på mig i hamnen när jag kom med tåget. En halvtimme hade hon suttit där sa hon. Under armen hade hon en tavla som hade målat på bilden. Den föreställde en manlig vampyr, och inte vem som helst, Edvard.
 Hon hade pilot brillorna på sig också, hon såg sådär härligt avslappnad ut.
Vi gick till blomsteraffären och köpte en röd ros.
 Hemma gjorde jag smörgåsar till oss, extra gurka. Frida duschade och fixade sina naglar. Jag smörjde in hennes ben med lotion och gjorde lite improviserad fotmassage. Hon skulle känna sig avslappnad. Det var min enda tanke.
Jag fönade och plattade hennes hår också, sedan begav vi oss en trappa upp för att få till den ultimata festfrisyren. Det gick, tillslut, vi kämpade, mest hon men de kändes som att jag också var en del.
 Lockade, plattade, slet och drog, borstade och letade efter hårnålar.
Smink, lösögonfransar.. de fungerade inte och med några peppade ord skippade hon dem, de syns ändå inte på henne om de är äkta eller fejk. Äkta är alltid bäst!
Tillbaka till håret. De hade inte fått den riktiga touchen än. Men tillslut så. På med klänningen, Hon måste dra den över huvudet.
Jag börjar så klart skratta. Dumt av mig. Dra in magen och på tre drog jag upp dragkedjan. Fick ropa på pappa. Han hämtade bilen och skorna sattes på hennes fötter.
Hon såg ut som en prinsessa. Nu säger jag inte det bara för att hon är min syster eller för att hon läser detta. Nej, hon såg overklig ut. Vi hoppade in i bilen. Pappa körde, fick ändra musik, musik är viktigt för Frida. Väl framme kände jag hennes hjärta ute på kroppen.
 Nu var det dags, niornas bal och det tog oss bara tre timmar och fyrtiofem minuter.
Men klarade de, de gjorde vi galant. Nu hoppas jag att hon har en underbar kväll och att allt går som planerat. Over and out