Lördag;
Äntligen helg, jag måste medge att veckorna tar mycket av min ork, jag måste rycka upp mig, men det är faktiskt en sak som ligger där bak i huvudet och inte försvinner, en sak som jag vet om några som inte vet att jag vet, som inte vill att jag ska veta, men jag vet, tack vännen!
varför vill dom inte att jag ska veta, det handlar ju liksom inte bara om mig i denna situation, nu kommer ett sånt här inlägg där jag blir arg och bara vill skrika ut till hela världen att jag bryr mig inte!!!! jag vill bara höra ärlighet.
Denna tanke kan inte försvinna, jag tänker på det hela tiden, varför de inte säger något, är det för mitt eget bästa? det låter som att jag är någon slags tickande bomb som skulle kunna explodera vilken sekund som helst, men jag kommer inte explodera, någon har klippt av rätt kabel för flera månader sedan.
Tittade på Miami Ink i morse, hur bra som helst, inte bara för att de gör grymma tatueringar utan också för att de handlar lite om deras privatliv också, yes, jag älskar skvaller.
Denna gång handlade det om en kille som var arg och aldrig mer ville prata med hans bästa väns fru för att hon under en fest snackat massa skit om sin man (hans bästa kompis) det fick honom att tända till och därför rent ut sagt hatade han henne nu, men ingen förstod varför han inte tyckte om henne, alla snackade om "kom igen ge henne en chans, det där var länge sen du måste gå vidare" alla har glömt det, men han hade inte gjort det. Han var inte en sådan som bara glömde (inte jag heller för den delen) han ville bara ställa upp för sin bästa vän och verkade vara den ända som gjorde det , de andra hade gått vidare, glömt allt, men jag håller med honom, jag vet hur det känns, man vill bara ställa upp för sin bästa vän man vill visa att det inte spelar någon roll vad andra säger, så här beter man sig inte, det känns lite tungt ibland när jag tänker på det eftersom jag verkar vara själv om det, Är det så?
varför vill dom inte att jag ska veta, det handlar ju liksom inte bara om mig i denna situation, nu kommer ett sånt här inlägg där jag blir arg och bara vill skrika ut till hela världen att jag bryr mig inte!!!! jag vill bara höra ärlighet.
Denna tanke kan inte försvinna, jag tänker på det hela tiden, varför de inte säger något, är det för mitt eget bästa? det låter som att jag är någon slags tickande bomb som skulle kunna explodera vilken sekund som helst, men jag kommer inte explodera, någon har klippt av rätt kabel för flera månader sedan.
Tittade på Miami Ink i morse, hur bra som helst, inte bara för att de gör grymma tatueringar utan också för att de handlar lite om deras privatliv också, yes, jag älskar skvaller.
Denna gång handlade det om en kille som var arg och aldrig mer ville prata med hans bästa väns fru för att hon under en fest snackat massa skit om sin man (hans bästa kompis) det fick honom att tända till och därför rent ut sagt hatade han henne nu, men ingen förstod varför han inte tyckte om henne, alla snackade om "kom igen ge henne en chans, det där var länge sen du måste gå vidare" alla har glömt det, men han hade inte gjort det. Han var inte en sådan som bara glömde (inte jag heller för den delen) han ville bara ställa upp för sin bästa vän och verkade vara den ända som gjorde det , de andra hade gått vidare, glömt allt, men jag håller med honom, jag vet hur det känns, man vill bara ställa upp för sin bästa vän man vill visa att det inte spelar någon roll vad andra säger, så här beter man sig inte, det känns lite tungt ibland när jag tänker på det eftersom jag verkar vara själv om det, Är det så?
Kommentarer
Trackback
