Tillåt mig små- le!

Jag ville skriva ett inlägg som berörde, ett inlägg som fick folk att tänka till.
Jag ville skriva ett inlägg som fick folk att snubbla och ramla av stolen, kanske fälla en tår. Jag ville skriva ett inlägg som fick folk att bli arga, som fick folk att med arga blickar välkomna mig till skolan, jag ville skriva ett inlägg om saker som ingen annan skriver om, som ingen annan vågar skriva om.
Är jag på något sätt den nya Katrin? vill jag vara Nynäshamns Katrin? Nej.
jag ville skriva om saker som berör, ett inlägg som fick folk att börja gråta. Jag ville ha ett samtalsämne, vad fan är det här?
Jag vill berätta om erfarenheter, om saker som inte nämns men som kanske borde, Dramaqueen? som fan, lite i smyg.
Men vad ska jag skriva om då?
Jag vill nu istället skriva om saker som får folk att le, hoppa högt och kanske fälla en tår, en tår av lycka och känslor som svämmar över. Jag vill beröra.
Jag vill bli den nye Blondinbella. Utan pengar, lägenhet och assistent. Jag har mig själv och det räcker.
Jag kan skriva om snön som faller, om julmusiken som kommer ur högtalarna, om paret ute på gatan som tror att ingen ser dem. Jag kan skriva om sommaren, hur kul man har då, hur sommaren faktiskt satte snurr och gjorde lite drama i mitt liv.
Jag kan skriva om hur otroligt super mega mycket jag älskar mina vänner utan att jag säger det till dom, vänta snart här kommer det.. Jag älskar er tjejer, men det hoppas jag att ni vet om.
Jag vill få folk att le, jag vill få folk att tänka på saker som får dem att vara lyckliga. Jag är lycklig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0